Inspirationen till att blogga är lika med noll. Jag glömmer till och med bort att jag har en blogg emellanåt och får dåligt samvete när jag kommer på att den ligger ouppdaterad. För vem har jag den egentligen, om jag bara känner att det hänger över mig och blir jobbigt är det ju knappast för mig egen skull? Kanske är det dags att lägga ner. Eller iallafall ta en paus och bara uppdatera när jag känner för det. Kanske blir det varje dag, kanske en gång i veckan. Jag funderar ett tag innan jag bestämmer mig för hur det får bli.

Såg de här skorna på H&M för ett tag sedan. Köper man dem känns det nästan som att man får skylla sig själv om hunden käkar upp dem.

Kom att tänka på godis (ja, det blir lätt så när man absolut inte borde...) och vad för typ av godis jag åt när jag var liten. Femtioöres tuggummin som Jenka och Shake, bananaskids, krokodiltårar, pappriga tefat med pulver i, nötcreme, hockeypulver och Rigi. Bonbon hade sin storhetstid och bjöd på måsskitar, kissblöjor, stora tuttar, kloakslam och öronvax. Farmor köpte alltid påsar med dumleklubbor till oss. En del av dessa finns säkert kvar i handeln, medan andra har försvunnit. Överhuvudtaget känns det som att jag (alla?) köpte mer av styckförpackade småsaker i "riktiga" godisaffärer. Idag handlar säkert de flesta lördagsgodiset på stormarknader och andra matvaruaffärer och hos oss blir det nästan alltid lösviktsgodis eller en chokladkaka.



Att chokladcigaretterna dog ut känns som en ganska bra och naturlig utveckling, men lakritspiporna är väl fortfarande vanligt förekommande, åtminstone på finlandsbåtarna? Och hur ligger det egentligen till med snusklubborna?

Det allra första som hände på det nya året var att vår efterlängtade valp Kim flyttade in. Hon fann sig snabbt till rätta och Celine blev störtförtjust i henne, något som även verkade vara besvarat. Efter en kort tid började Kim att halta och vi åkte till veterinären. Det blev slutet på en dröm och värsta tänkbara mardröm tog vid. 



I slutet av januari åkte vi traditionsenligt till fjällen. Vi och ett gäng datorer. Celine åkte skidor och vi åkte snowboard.



Det var hysteriskt mycket snö och på varenda tak skottat folk som galningar. Vi passade på att åka skridskor och pulka.

Första februari blev ett datum att minnas, det var dagen då Mika föddes. En dag kunde jag hålla mig, sedan var det offentligt, ytterligare ett par dagar senare fick hon sitt namn. Valparna växte på sig och ganska snart fick jag en favorit. Senare visade det sig att just hon var min.



Vi åkte till Junibacken och var i stallet och red. I slutet av februari åkte Rikard och jag snowboard i Åre. Vi hade ett bra och roligt veckoslut, bastade och åt mycket choklad.



Trots att mycket snö låg kvar hade jag lessnat för länge sedan och välkomnade våren, att julgranen fortfarande stod kvar hade väl mindre betydelse?

Tävlingssäsongen smygstartade och det med besked.

I mitten av mars packade vi väskorna och stack till Thailand. Vi hade härliga dagar och kvällar i paradiset. Vi åt gott och njöt på stranden.



Väl hemma var det dags att hämta Mika. Lyckan visste inga gränser och vi började nästan direkt att träna lite.

9 april fyllde Celine 3 år och strax därefter kändes det att våren kommit på riktigt. Kalas blev det också.



Mika växte och lärde sig några trix.

Vi köpte husbil och fixade lite med den, premiärturen gick till Avesta.



I maj packade jag återigen väskan och åkte iväg en vecka och jobbade i Tunisien. Hotellet var fin, stranden likaså, men maten var ingen höjdare, det tyckte iallafall inte jag som är väldigt kräsen.



Det började bli riktigt varmt, vi påtade i trädgården och Celine tog årets första dopp innan maj månad var slut.

Sommaren kom, Mika blev fyra månader och träffade får för första gången på riktigt.



Med ljuset och värmen kom också massor av energi över mig och jag satte igång både det ena och det andra projektet. Och visst rodde jag dem i hamn.

SM gick av stapeln i Karlstad, vi bodde i en stuga precis vid tävlingsplatsen. Redan första dagen tog Lova ledningen individuellt och höll ställningarna till dagen efter, vilket gav SM Guld!



Vi firade midsommar på landet och gjorde årets sämsta köp.



I juli var  det dags för landslagsuttagningar på Bosön, vi var såklart där och hejade, det gick vägen och Lova fick en plats till VM.

Det var en varm månad, även på nätterna och hundarna fick bada nästan varje dag och hittade på små utflykter, en dag åkte vi till Kolmården.



Även om vi hade semester gjorde vi lite nytta hemma också. I slutet av månaden åkte vi till Gotland och bodde på Kneippbyn.

Mika blev 6 månader och träffade alla sina syskon.



Lova gjorde sitt bästa tävlingsår någonsin och vi hade roliga tävlingshelger. Eftersom de flesta helgen spenderades på just tävlingsplatser runt om i landet hann vi knappt göra annat, men några gånger var vi på landet.



September började med en resa till Italien, men det var nära att vi aldrig kom iväg. Vi började i Rom och avslutade i Terracina.



Framåt hösten gick Mika och jag några kurser här och där och Celine började på dans.

Första helgen i oktober tog vi husbilen till Tyskland för att titta på VM i agility, Svenska largelaget tog guld!



Innan jag hunnit förstå att hösten var här kom snön. Vi gick en vallningskurs och åkte på kryssning till Åbo.



Inomhus satte vi igång lite renoveringsprojekt och blev klara med dem.

Redan i november kom vintern på riktigt och jag började planera för julen. Vi bakade och pyntade.



Lova tävlade NM i Danmark och var snubblande nära en medalj.

Första helgen i december tävlade Mika och jag lydnad för första gången precis som vi planerat och visst gick det bra.



Julstämningen började infinna sig och vi klädde granen. Förberedelserna var många och långa innan det var julafton.



På annandagen gjorde vi vår tredje lydnadsstart och fick även vårt tredje förstapris och därmed LP1.



Vad bjuder 2011 på?

Celine har varit riktigt sjuk idag, febrig och sovit i princip hela tiden.

Jag har passat på att sitta mycket framför datorn och städa upp och sorterat lite. Disken jag har haft alla mina foton och allt material på har varit på gränsen till överfull ett tag, men nu har jag fått en ny mycket större och håller på att flytta över allt dit istället. Helt sjukt vad mycket kort jag har tagit, bara i mappen Celine finns nu över 13000 foton och filmer!



Till detta tillkommer förstås alla foton på hundarna och "vanliga" foton från resor och dylikt. Det är himla kul med digitalkamerorna just för att man fotar så mycket mer än man skulle ha gjort annars. Nackdelen är väl att fotona lätt bara blir liggandes i en mapp på datorn, förr hade man ju fotoalbum att bläddra i. Därför bestämde jag mig idag för att plocka ur de bästa fotona från dagen Celine föddes fram till idag och beställa en fotobok med dem så att jag har någonting fint att spara, något mer konkret och verkligt än bara en mapp på datorn. Det blir mer på riktigt. 431 foton blev det, räknar med att göra den i A4-format, kanske 3-4 bilder per sida? Så får jag nog banta ner antalet foton lite, landar då på 100 sidor kanske? Den jag har kollat in har hård pärm precis som en bok och finns både som liggande och stående A4 med max antal sidor är 130. Blir nog jättebra, men tidskrävande. Den är väl klar lagom till hennes fyraårsdag (alltså om sex månader...) kanske.

Den 30 september upphör femtioöringen att gälla, alla som har sparat sina små mynt kan därefter alltså inte handla för dem. Vi har ett antal sparbössor utspridda i hemmet och bestämde oss en kväll för att öppna dem. De är av sådan modell att man måste använda konservöppnare och alltså inte kan tjuvlåna ur dem, inte heller kolla vad eller hur mycket som faktiskt är i. Det gömde sig inga hissnade summor i dem, men vi fann en massa femtioöringar av både den kopparfärgade varianten, men även den gamla silverfärgade modellen som slutade gälla 2006.



Det jag funderar mest över just nu är hur det blir med alla femtiörestuggummin, måste ungarna köpa två då eller har priset helt enkelt stigit med hundra procent sedan sist jag handlade ett?

Det råder inga tvivel om vad person som skrev den här skylten föredrog för typ av mat.

Lova ska tävla i helgen och Rikard handlade nytt godis till henne, varför välja när man kan få både köttbullar och korv i ett. För det kan väl inte finnas någon människa som frivilligt vill lägga detta på mackan?

Klockan är tio en måndagkväll. Jag ska precis ta en dusch när jag kommer på att jag faktiskt skulle behöva färga håret, solen har blekt det och det ser allmänt trist ut. Lyckligtvis har jag några förpackningar färg som står på badrumsskåpet. Sagt och gjort. Stänger in mig i badrummet och när halva flaskan är tömd sticker det i ögonen och näsan av den obehagliga lukten, innan jag är helt färdig känner jag mig yr och börjar få lätt huvudvärk. Ironiskt nog går det tydligt att läsa att färgen ska appliceras i torrt och otvättat hår, så långt allt väl. Sedan kommer det; njut av den fruktiga doften. Jag njuter inte och kan för mitt liv inte känna den fruktiga doften. Om tjugo minuter vet jag om färgen blev bra iallafall.